Av

ISOBUS-gateway: vad den gör, typer och när du behöver en

Vad en ISOBUS-gateway gör, de tre typerna (protokoll, I/O, telematik), vilka som tillverkar dem och när en relämodul räcker i stället.

Cover Image for ISOBUS-gateway: vad den gör, typer och när du behöver en

En ISOBUS-gateway är en box som kopplar traktorns ISOBUS-nät till något som inte talar ISOBUS: en befintlig maskinstyrning, kablar till ventiler och givare, eller en mobilanslutning. Samma ord används för alla tre, och därför är produktbladen så svåra att jämföra. Ta reda på vilken typ du har framför dig, och om du alls behöver en, innan du köper.

Vad en ISOBUS-gateway gör

ISOBUS (ISO 11783) är den CAN-baserade standarden som låter ett redskap visa sina reglage på traktorns skärm, Virtual Terminal (VT), och ta emot kommandon från joystick- och armstödsknapparna via AUX-N. Allt på ISOBUS-nätet talar samma protokoll. En gateway sitter i kanten av nätet. Åt ena hållet är den en vanlig ISOBUS-deltagare. Åt andra hållet pratar den med något utanför: ett annat CAN-protokoll, fysiska in- och utgångar eller internet. Jobbet är att föra kommandon och data över den gränsen. Förkortningar som VT, AUX-N och ECU finns i ISOBUS-ordlistan.

Den stängda grå kapslingen till en 8-kanals ISOBUS Block på ett trädäck vid en sjö, med flätat hyttkablage, två runda ISOBUS-pluggar och Deutsch-kontakter bredvid

De tre typerna av ISOBUS-gateway

Protokollgateway

En protokollgateway översätter mellan ISOBUS och ett annat CAN-protokoll: J1939, CANopen eller en tillverkares egna CAN-meddelanden. Den används när redskapet redan har en styrenhet som fungerar och du vill få upp den på traktorns skärm utan att byta ut den. Gatewayen sköter ISOBUS-sidan (adressanspråk, VT-skärmarna, AUX-N-funktionerna) och skickar värden fram och tillbaka till den befintliga styrenheten över en andra CAN-port.

Därför har en protokollgateway två CAN-gränssnitt: ett för ISOBUS och ett för maskinstyrningen.

I/O-gateway

En I/O-gateway har inget andra nät. På andra sidan sitter kablar: ingångar för givare och brytare, utgångar för ventiler, lampor och motorer. Gatewayen gör om dem till en ISOBUS-nod med en egen objektpool, alltså de skärmar och knappar den skickar till traktorns terminal. Så får ett redskap utan egen elektronik knappar på traktorns skärm.

Telematikgateway

En telematikgateway läser trafiken på bussen och skickar den vidare från maskinen, via mobilnätet eller WiFi, till en molntjänst eller en server. Motordata, felkoder, gångtimmar, position. Många av dem lyssnar bara. De loggar och laddar upp, och de syns aldrig på traktorns skärm. Det här är boxen för att följa upp maskinparken, inte något du styr med.

Vilka tillverkar ISOBUS-gateways

Flera företag bygger ISOBUS-gateways. ifm och b-plus gör båda protokollgatewayer som får upp en befintlig maskinstyrning på traktorns skärm. CSS Electronics gör CAN-dataloggrar som spelar in ISOBUS-trafik för telematik. Varianter, höljen och firmwarealternativ ändras, så de listas inte här. Tekniska data och beställning hittar du på tillverkarnas egna sidor. Innan du kontaktar någon av dem, ta reda på vilken av de tre typerna du behöver.

När du faktiskt behöver en gateway

En gateway gör nytta i fyra lägen:

  1. Du har en maskinstyrning som fungerar, och den måste prata ISOBUS. En protokollgateway får upp den på traktorns skärm utan att du skriver om styrningen från grunden.
  2. Något på maskinen talar J1939 eller ett annat CAN-protokoll, och de data det skickar måste nå en ISOBUS-terminal.
  3. Du vill få ut maskindata från traktorn. Gångtimmar, felkoder och position loggade till en server. Det är en telematikgateway, och inget annat i den här listan gör det.
  4. Du behöver Task Controller-data. Dokumentation, giva efter styrfil eller automatisk sektionsstyrning kräver en Task Controller-klient. En del protokoll- och I/O-gatewayer har en. Inlägget om ISOBUS-sektionsstyrning förklarar vad det innebär.

Passar inget av det in på dig, läs nästa avsnitt innan du lägger pengar på en gateway.

När en relämodul räcker i stället

Många som söker på ISOBUS-gateway vill egentligen något enklare. De vill styra arbetsbelysningen, en riktningsventil eller en hydraulfunktion från traktorns skärm och joystick, i stället för med en omkopplarlåda vars kabel går ut genom bakrutan. De behöver till/från-utgångar som syns på VT:n. Ett andra CAN-nät eller egna skärmar vore mer än jobbet kräver. Är du osäker på om det alls ska vara ISOBUS, ställer jämförelsen av alternativen till ISOBUS Block omkopplarpanel, egenbyggd relälåda och relämodul mot varandra.

Det är vad ISOBUS Block är: en relämodul som talar ISOBUS. Anslut den till traktorns ISOBUS-kontakt i hytten eller till den bakre ISOBUS-kontakten, så lägger den upp sina knappar på traktorns skärm. Den syns också i AUX-N-menyn där du tilldelar knappar, så du kan lägga kanalerna på joystick- och armstödsknappar.

  • 8 reläkanaler, CH1 till CH8, 10 A vardera, med plintarna NO, COM och NC.
  • Varje knapp ställs in som TOG (av/på) eller MOM (momentan) på traktorns skärm, och en knapp kan styra flera kanaler på en gång.
  • Knappnamn och ikoner ändrar du på traktorns skärm, och de följer med in i AUX-N-menyn.
  • Modulen får sin ström via ISOBUS-anslutningen. Reläerna kopplar din egen 12 V- eller 24 V-matning till lasterna.

Jämfört med en I/O-gateway är avvägningen rak. Du får reläkontakter som du kan koppla till nästan vilken till/från-last som helst, och ett färdigt gränssnitt för föraren. Du får inga proportionella utgångar eller PWM-utgångar, inga givarvärden på skärmen och ingen Task Controller-klient. ISOBUS Block arbetar bara med VT och AUX-N. Det finns ingen programmering och ingen objektpool att rita: du kopplar lasterna, namnger knapparna och kör. Guiden om att eftermontera ISOBUS går igenom den vägen för ett äldre redskap.

För tillverkare: gateway eller en redskaps-ECU med egen mjukvara

Bygger du redskap är gatewayen vägen där du behåller din befintliga styrenhet. Styrlogiken ligger kvar där den är. Gatewayen lägger till ISOBUS-sidan, men någon måste fortfarande rita objektpoolen, mappa varje värde mellan de två protokollen och testa resultatet på de terminaler som dina återförsäljare stöter på. Du får två boxar och länken mellan dem att underhålla.

Den andra vägen är en enda redskaps-ECU som kör maskinen och talar ISOBUS från början: givare, ventiler, skärmar, AUX-N och Task Controller i en enhet och ett mjukvaruprojekt. Inlägget ISOBUS ECU for implements (på engelska) förklarar vad en sådan ECU gör och vad du ska specificera innan du börjar. ETERVO Oy, företaget bakom ISOBUS Block, utvecklar den mjukvaran åt redskapstillverkare, på en tät styrenhet. Se OEM-sidan.

Hur en gateway sitter på bussen

Alla gatewaytyper ansluts på samma sätt. De går in på ISOBUS-nätet via den standardiserade 9-poliga kontakten, i hytten eller i det bakre uttaget, eller via redskapets egen busskabelstam. Guiden till ISOBUS-kontaktens pinout visar stiftens funktioner för båda uttagen på traktorn.

Bussen går i 250 kbit/s, med ett termineringsmotstånd på 120 ohm i var fysisk ände. En gateway ändrar inget av det. En gateway som deltar på bussen gör vid start anspråk på en egen källadress, precis som varje ISOBUS-nod. Visar den skärmar på traktorns terminal, laddar den upp sin objektpool till VT:n, och terminalen ritar upp den. En ren logger hoppar över båda stegen och lyssnar bara.

Eftersom varje nod har sin egen adress kan en gateway dela bussen med traktorn, terminalen, redskapet och en relämodul som ISOBUS Block, utan att knuffa bort någon av dem.

Vanliga frågor

Vad är en ISOBUS-gateway?

En ISOBUS-gateway kopplar traktorns ISOBUS-nät till något som inte talar ISOBUS. Det kan vara ett annat CAN-protokoll som J1939, fysiska in- och utgångar på ett äldre redskap, eller en mobilanslutning för telematik.

ISOBUS eller CAN-buss: vad är skillnaden?

CAN-bussen är ledningarna och meddelandeformatet i botten. ISOBUS (ISO 11783) är en standard som bygger på CAN, härledd ur J1939. Den går i 250 kbit/s och bestämmer hur traktorer, terminaler och redskap pratar med varandra: adressanspråk, Virtual Terminal, AUX-N, Task Controller. Varje ISOBUS-nät är en CAN-buss. De flesta CAN-bussar är inte ISOBUS. Hela skillnaden, med J1939 i mitten, finns i jämförelsen av ISOBUS, CAN-buss och J1939.

Behöver jag en gateway för att använda ISOBUS Block?

Nej. ISOBUS Block ansluts direkt till traktorns ISOBUS-kontakt i hytten eller till den bakre ISOBUS-kontakten och syns på Virtual Terminal. Inget sitter emellan. Har traktorn redan en gateway av andra skäl, delar de två på bussen.

Kan en gateway göra ett redskap utan ISOBUS till ett ISOBUS-redskap?

Ja. En I/O-gateway kopplas till redskapets ventiler och givare och ger det skärmar på traktorns terminal. En protokollgateway gör samma sak för ett redskap som redan har en egen CAN-styrenhet. Behöver redskapet bara utgångar som slås av och på, gör en relämodul som talar ISOBUS jobbet utan programmering. ISOBUS-redskap mot redskap utan ISOBUS går igenom alternativen.

Vad är en ISOBUS-adapter?

Ordet används löst. Oftast menas en adapterkabel mellan två typer av ISOBUS-kontakter, eller en kabel som drar fram traktorns ISOBUS-uttag till platsen där en enhet sitter. En del säljare använder det också om en gateway. Kolla om annonsen gäller en kabel, som bara för vidare ledarna, eller en elektronisk enhet, som lägger till en nod på bussen.


Vill du styra arbetsbelysning, solenoidventiler eller en riktningsventil från traktorns skärm och joystick, utan en gateway emellan? ISOBUS Block ger dig 8 reläutgångar som du kopplar in och styr själv.

ISOBUS-gateway: vad den gör, typer och när du behöver en | ISOBUS Block