ISOBUS är det vardagliga namnet på ISO 11783, standarden som låter traktor och redskap av olika märken dela på en kontakt, en skärm och en uppsättning knappar. Namnet är mer en etikett än en strikt förkortning: ISO efter standardiseringsorganet, BUS efter datanätet. Är allt det här nytt för dig, börja med vad ISOBUS är och kom tillbaka hit när ett produktblad eller en terminalmeny använder en förkortning du inte känner igen.
Termerna kommer från själva ISO 11783, från lastbilsstandarden SAE J1939 som ISOBUS bygger på och från funktionalitetsnamnen i produktbladen. Termerna står kvar i sin engelska form, eftersom det är så du möter dem i menyer och produktblad. Där vi har ett eget inlägg om en term länkar förklaringen dit.
ISOBUS-ordlista: A till C
Address claim
Det första en enhet gör när den startar på bussen. Den meddelar vilken adress den vill använda (0 till 253) tillsammans med sitt NAME. Vill två enheter ha samma adress avgör NAME vem som får behålla den. På svenska kallas det adressanspråk.
AUX-N (Auxiliary control, new)
Sättet som ISOBUS lägger redskapets funktioner på traktorns egna joystick- och armstödsknappar. Redskapet publicerar en lista med funktioner, du kopplar ihop varje funktion med en knapp i terminalens AUX-N-meny, och traktorn kommer ihåg kopplingen. De flesta traktorer byggda efter 2012 till 2015 med fullt ISOBUS-armstöd har stöd för det. Steg för steg i den kompletta AUX-N-guiden.
AUX-O (Auxiliary control, old)
Det äldre systemet för knapptilldelning som AUX-N ersatte. Det är svårare att tilldela om och fungerar inte ihop med AUX-N. Du hittar det fortfarande på äldre maskiner.
Auxiliary input / auxiliary function
De två halvorna i en AUX-N-koppling. En auxiliary input är ett fysiskt reglage som traktorn eller en separat inmatningsenhet erbjuder: en avtryckare på joysticken, en vippbrytare, en knapp. En auxiliary function är något som redskapet kan göra: fälla bommen, öppna en ventil. Tilldelningen kopplar ihop den ena med den andra.
Breakaway connector (IBBC, bakre 9-polig)
Det runda 9-poliga uttaget bak på traktorn där redskapet kopplas in. Standarden kallar det Implement Bus Breakaway Connector, eftersom det är konstruerat för att släppa rent om redskapet lossnar från traktorn. En del traktorer har ett fram också. Pin för pin i guiden till ISOBUS-kontaktens pinout.
CAN bus
Controller Area Network: databussen med två ledare (CAN_H och CAN_L) som ISOBUS-meddelandena färdas på. ISOBUS kör den på 250 kbit/s och lägger jordbrukets regler ovanpå. Mer i ISOBUS, CAN-buss och J1939: vad är skillnaden?
D till H
DDI (Data Dictionary Identifier)
Ett nummer som namnger ett enskilt processvärde, till exempel en giva, en arbetsbredd eller en total areal. DDI:erna listas i ISOBUS dataordbok (ISO 11783-11), så att en Task Controller och ett redskap från olika tillverkare är överens om vad varje värde betyder.
DDOP (Device Description Object Pool)
Redskapets beskrivning av sig självt för Task Controller: dess delar (bom, sektioner, behållare), var de sitter och vilka DDI:er varje del kan rapportera eller ta emot. Den fyller samma roll för Task Controller som object pool fyller för terminalen.
ECU (Electronic Control Unit, implement ECU, job computer)
Elektroniklådan som pratar på bussen. På ett redskap kallas den ofta redskapsdator (job computer): den kör maskinen, styr ventiler och motorer och skickar förarens skärmbilder till terminalen. Mer i ISOBUS ECU for implements (på engelska).
File Server
En lagringsfunktion på traktorsidan (ISO 11783-13) som redskap och andra enheter kan läsa från och skriva till över bussen.
HSI (High-Speed ISOBUS)
Ett snabbare nät som tas fram vid sidan av den befintliga CAN-bussen, för data som 250 kbit/s inte räcker till, till exempel kamerabilder och stora kartor. Det används inte i någon större utsträckning ännu.
I till N
In-cab connector
Det 9-poliga ISOBUS-uttaget inne i hytten, oftast till höger om förarstolen, ofta kallat LBS-uttaget efter den tyska standarden som kom före ISOBUS. Det för över två CAN-bussar och används för extra terminaler, diagnosverktyg och moduler som sitter i hytten. Pinlayouten skiljer sig från det bakre uttaget: se pinout för ISOBUS-kontakten i hytten.
ISB (ISOBUS Shortcut Button)
En knapp i hytten som skickar ett enda kommando över bussen: redskap som har stöd för det stoppar sin pågående process. Det är inget nödstopp. Knappen bryter inte strömmen, och ett redskap utan stöd för ISB struntar i den.
ISO 11783
Den internationella standarden bakom ISOBUS, publicerad i flera delar. Varje del täcker ett område: kontakter och kablage i del 2, nätverkshantering i del 5, Virtual Terminal i del 6, traktorns ECU i del 9, Task Controller i del 10 och diagnos i del 12. Inlägget ISO 11783:s delar förklarade går igenom dem en i taget.
ISOXML
Filformatet för jobbdata, definierat i ISO 11783-10. Gårdens växtodlingsprogram skriver jobb, skiften och styrfiler som ISOXML, terminalens Task Controller kör dem, och de dokumenterade resultaten går tillbaka samma väg.
NAME
En identitet på 64 bitar som varje enhet på bussen bär. Den anger vem som har tillverkat enheten, vilken sorts enhet det är och vilket exemplar det är. Address claim använder den för att lösa konflikter, och terminalen använder den för att känna igen ett redskap som den har sett förut.
O till S
Object pool
Paketet med skärmbilder, knappar, ikoner och värden som ett redskap laddar upp till terminalen. Terminalen vet ingenting om redskapet i förväg. Den ritar upp det som object poolen beskriver och sparar oftast en kopia så att nästa anslutning går fortare. Mer i guiden om Virtual Terminal.
PGN (Parameter Group Number)
Numret som talar om för en mottagande enhet vilken sorts meddelande den tittar på: hjulhastighet, ett terminalkommando, en diagnosrapport. PGN:erna kommer från J1939, och ISO 11783 lägger till egna för jordbrukets meddelanden.
Section control
Automatisk av- och påslagning av redskapets sektioner utifrån GPS-positionen, så att en sprutbom eller en såmaskin inte dubbelbehandlar mark som redan är körd. På svenska sektionsstyrning. Det går via Task Controller (TC-SC) och kräver stöd på både traktor och redskap. Att slå en sektionsventil för hand med en knapp är manuell styrning, inte sektionsstyrning. Se ISOBUS-sektionsstyrning förklarad.
SPN och FMI (Suspect Parameter Number, Failure Mode Identifier)
De två numren i en felkod. SPN anger vad som rapporterar problemet, FMI anger hur det har gått fel. SPN 168 FMI 1 läses som batterispänning under normalområdet. Hur du läser dem står i guiden om ISOBUS-felkoder.
T till W
Task Controller (TC-BAS, TC-SC, TC-GEO)
Den del av ISOBUS som dokumenterar arbetet och styr redskapet efter position, oftast inbyggd i terminalen. TC-BAS dokumenterar totalvärden för jobbet, som areal och förbrukad mängd. TC-GEO lägger till position: kartor över utförd giva och variabel giva från styrfiler. TC-SC är sektionsstyrning. Produktbladen listar de tre var för sig, så kontrollera vilka en maskin har. Mer i ISOBUS Task Controller förklarad.
TBC (Terminating Bias Circuit)
Termineringen i varje ände av ISOBUS CAN-buss, som håller signalen ren. Till skillnad från ett vanligt motstånd har en TBC egen matning, som det bakre uttaget för över på sina TBC-pins. Med strömmen av ska du mäta ungefär 60 ohm mellan CAN_H och CAN_L. Mer i ISOBUS-terminatorn förklarad.
TECU (Tractor ECU, klass 1 till 3)
Traktorns egen röst på bussen. Den sänder verklig hastighet, hjulhastighet, kraftuttagets varvtal och lyftens läge, som en spridare eller en såmaskin använder för att hålla givan. Klass 1 skickar grunderna, klass 2 lägger till fler mätvärden och statusdata, och klass 3 tar dessutom emot kommandon från redskapet, till exempel för att flytta lyften. Mer i traktorns ECU-klasser förklarade.
TIM (Tractor Implement Management)
Redskapet ber traktorn göra något: ändra hastighet, lyfta upp, slå om en hydraulventil. Det kräver stöd på båda maskinerna och förarens godkännande i hytten.
UT (Universal Terminal)
Ett annat namn på Virtual Terminal. UT är namnet du ser i produktblad och i ISOBUS-konformitetstester. Funktionen är densamma: skärmen i hytten som visar redskapets reglage. ISOBUS-terminaler och lösningar går igenom inbyggda och fristående terminaler.
VT (Virtual Terminal)
Terminalen så som ISO 11783-6 kallar den: traktorns armstödsdisplay eller en separat skärm i hytten. Redskapet laddar upp sin object pool, VT:n ritar upp den och du kör redskapet från skärmen.
VT version
Den version av Virtual Terminal-standarden som en terminal har stöd för. Version 3 till 6 finns ute på fälten. Är ett redskaps object pool byggd för en nyare version än terminalen klarar kan den visas ofullständigt. Därför har välbyggda redskap en reservversion för äldre terminaler.
Working set
Ett redskap så som terminalen ser det: en eller flera ECU:er som fungerar som en enhet, med en master som pratar med terminalen. Med flera enheter anslutna syns varje enhet som ett eget working set, och du växlar mellan dem på terminalen. ISOBUS Block syns till exempel som ett eget working set bredvid sprutans.
Siffror
250 kbit/s
ISOBUS CAN-bussens fasta hastighet. Det finns ingen inställning för att ändra den. En enhet som är inställd på en annan CAN-hastighet pratar inte alls med en ISOBUS-traktor, och det är en av de första sakerna som en gateway måste hantera.
Vanliga frågor
Vad står ISOBUS för?
ISOBUS är det vardagliga namnet på ISO 11783, den internationella standarden för kommunikation mellan traktor och redskap. Det är en etikett, inte en strikt förkortning: ISO efter standardiseringsorganisationen och BUS efter datanätet.
Vad är skillnaden mellan VT och UT?
Ingen i funktion. VT (Virtual Terminal) är namnet i standarden ISO 11783-6. UT (Universal Terminal) är namnet som används i produktblad och i konformitetstester för samma skärm.
Vad är skillnaden mellan AUX-N och AUX-O?
Båda lägger redskapets funktioner på traktorns knappar. AUX-O är det äldre systemet och är svårare att tilldela om. AUX-N är det nuvarande: föraren kopplar ihop valfri redskapsfunktion med valfri kompatibel knapp i terminalens meny, och traktorn kommer ihåg det. De två fungerar inte ihop, så kontrollera vilket båda maskinerna har stöd för.
Vad är skillnaden mellan ISOBUS och CAN-buss?
CAN-bussen är kablaget och signaleringen som bär meddelandena. ISOBUS bygger på CAN med 250 kbit/s och lägger till jordbrukets regler: address claim, Virtual Terminal, AUX-N, Task Controller och standardkontakterna. Varje ISOBUS-nät är ett CAN-nät, men inte tvärtom.
Behöver du en ISOBUS-relämodul för solenoider, arbetsbelysning eller hydraulventiler? ISOBUS Block ger dig 8 reläutgångar som du styr direkt från traktorns Virtual Terminal.