Kort sagt: ISOBUS, eller ISO 11783, är standarden som låter traktor och redskap av olika märken dela på en kabel och en skärm. Redskapet ansluts till traktorns 9-poliga uttag och visar sina reglage på traktorns terminal. Funktionerna lägger du på traktorns joystick via AUX-N. Under ytan är ISOBUS en CAN-buss på 250 kbit/s.
ISOBUS är standarden som gör att traktor och redskap av olika märken kan prata med varandra. En kontakt baktill, redskapets reglage på traktorns egen skärm och redskapets funktioner på traktorns egen joystick. Det officiella namnet är ISO 11783. Förr kom varje redskap med en egen manöverlåda, en egen kabel genom bakrutan och egna omkopplare skruvade på hyttstolpen. Med ISOBUS tar sprutan, pressen eller såmaskinen med sig sitt eget gränssnitt och lånar traktorns skärm för att visa det.
Här går vi igenom delarna du faktiskt stöter på: kontakten, skärmen, knapparna, Task Controller och de uppgifter traktorn själv skickar ut. Sedan hur du ser om din traktor har ISOBUS, vad "ISOBUS-förberedd" betyder i ett produktblad och vad du kan bygga till själv.
ISOBUS i korthet
ISOBUS är ett regelverk, publicerat som ISO 11783 (se ISO 11783:s 14 delar förklarade), för hur elektroniken på traktor och redskap delar på en kabel och en skärm. Redskapet har en egen styrenhet. Den ansluts till traktorns ISOBUS-uttag, anmäler sig på bussen och skickar sina manöverbilder till traktorns terminal. Föraren kör sedan redskapet från terminalen och från traktorns joystick. Under ytan är ISOBUS en CAN bus på 250 kbit/s, med jordbrukets egna regler lagda ovanpå. Hur det skiljer sig från CAN-buss och J1939 visar jämförelsen av ISOBUS, CAN-buss och J1939. Mer nätverksteknik än så behöver de flesta förare aldrig kunna. Resten av texten handlar om vad nätet gör för dig i hytten.
Kontakten: samma 9-poliga uttag på alla märken
ISOBUS har två kontakter, båda beskrivna i ISO 11783-2:
- Den yttre ISOBUS-kontakten baktill. Det runda uttaget bak på traktorn, oftast nära lyften och hydraulkopplingarna och ofta bakom ett uppfällbart lock. Här kopplar du in redskapet. En del traktorer har ett uttag fram också.
- ISOBUS-kontakten i hytten. Ett 9-poligt uttag inne i hytten för terminaler, manöverlådor och annat som sitter vid förarstolen.
Båda ser likadana ut oavsett märke. ISOBUS-kontakten från en Kverneland-spruta passar i en Valtra, en John Deere eller en Fendt utan adapter. Det är hela poängen. Den yttre kontakten för fram bussen, matning till redskapets elektronik och en kraftigare matning för redskapets laster.
Vad varje stift gör i båda uttagen hittar du i guiden till ISOBUS-kontaktens pinout. Ska du köpa en motkontakt eller montera en på en kabel går köpguiden för ISOBUS-kontakter igenom typer och artikelnummer.
Skärmen: Virtual Terminal (VT) eller Universal Terminal (UT)
Virtual Terminal är skärmen i hytten som visar redskapets reglage. ISO 11783 kallar den Virtual Terminal. I produktblad heter samma funktion ofta UT, Universal Terminal. Samma sak, två namn.
Knepet är att terminalen inte vet något om ditt redskap på förhand. När redskapet ansluts laddar det upp ett paket med skärmbilder, knappar, ikoner och värden, en så kallad object pool. Terminalen ritar upp det redskapet skickar. En spruta visar bomtryck och sektionsknappar. En press visar antal balar och knivarnas läge. Koppla ur den ena, koppla in den andra, så byter skärmen bild.
Terminalen kan vara inbyggd i traktorns armstödsdisplay eller vara en separat skärm monterad i hytten. Hur som helst ersätter en skärm den manöverlåda som varje redskap tidigare krävde. Guiden om Virtual Terminal går djupare in på VT-versioner och object pools, och ISOBUS-terminaler och lösningar jämför inbyggda och fristående terminaler.
Knapparna: AUX-N
AUX-N lägger redskapets funktioner på traktorns fysiska knappar: joystickknappar, armstödsknappar och vippomkopplare. Redskapet publicerar en lista med funktioner. Du öppnar AUX-N-menyn på terminalen och kopplar ihop varje funktion med en knapp. Traktorn kommer ihåg tilldelningen.
Resultatet: du fäller bommen, öppnar en ventil eller tänder arbetsbelysningen utan att ta blicken från vändtegen. AUX-N ersatte ett äldre system som hette AUX-O, och de flesta traktorer som tilldelar knappar i dag gör det enligt AUX-N. Stegen och märkenas egenheter finns i den kompletta AUX-N-guiden.
Dokumentation och sektionsstyrning: Task Controller
Task Controller är den del av ISOBUS som dokumenterar arbetet och styr redskapet efter position. Den sitter oftast i traktorns terminal. Den finns i tre funktionaliteter, och produktbladen listar dem var för sig. Hela genomgången, med ISOXML och jobbdata, finns i guiden till ISOBUS Task Controller.
TC-BAS (bas). Summerar ett jobb: bearbetad areal, utlagd mängd och tidsåtgång. Jobbdata flyttas in och ut som filer som gårdens driftprogram kan läsa. Det här är dokumentation, inte styrning.
TC-GEO (positionsbaserad). Lägger till position. Arbetet registreras där det utfördes, så du får ut en karta över verklig giva, och en tilldelningskarta kan styra givan efter var du kör. Det är här variabel giva hör hemma. Task Controller behöver då signal från en GPS-mottagare.
TC-SC (sektionsstyrning). Slår av och på redskapets sektioner efter position. Sprutans bomsektioner eller såmaskinens rader stängs när de passerar mark som redan är körd och slås på igen när de når obehandlad mark. Mindre överlapp på varje vändteg. Både traktorn och redskapet måste ha stöd för det. Guiden om sektionsstyrning visar vad en fungerande uppsättning kräver.
Vad traktorn berättar för redskapet: TECU
Traktorns ECU, TECU, är traktorns egen röst på bussen. Den sänder ut det redskapet behöver veta om traktorn: körhastighet, hjulhastighet, kraftuttagets varvtal, bakre lyftens läge och liknande värden. En gödselspridare använder körhastigheten för att hålla givan. En press kan läsa av kraftuttagets varvtal. En såmaskin kan använda lyftens läge för att veta när den är upplyft på vändtegen. Vilka värden som skickas beror på traktorns ISOBUS-klass (klass 1, 2 eller 3).
En närliggande funktionalitet, TIM (Tractor Implement Management), går åt andra hållet: redskapet ber traktorn göra något, till exempel ändra hastighet eller lyfta trepunkten. Det kräver stöd i båda maskinerna och att föraren godkänner det i hytten.
ISOBUS-ordlista
Fler termer, från address claim till working set, finns i den fullständiga ISOBUS-ordlistan.
| Begrepp | Vad det betyder |
|---|---|
| VT / UT | Terminalskärmen i hytten som visar redskapets reglage. VT är ISO-namnet, UT är namnet som används i produktblad. |
| AUX-N | Tilldelning av redskapets funktioner till traktorns joystick- och armstödsknappar. |
| TC-BAS | Task Controller, basnivå: summerar jobbet, till exempel areal och utlagd mängd. |
| TC-GEO | Task Controller med position: karta över verklig giva och variabel giva från tilldelningskartor. |
| TC-SC | Task Controller, sektionsstyrning: sektionerna slås av och på efter GPS-position. |
| TECU | Traktorns ECU: skickar körhastighet, kraftuttagets varvtal och lyftens läge till redskapet. |
| ECU | Elektronisk styrenhet. Elektroniklådan på redskapet (eller traktorn) som pratar på bussen. |
| Object pool | Paketet med skärmbilder, knappar och ikoner som redskapet laddar upp till terminalen. |
| IBBC | Implement Bus Breakaway Connector: standardens namn på den yttre ISOBUS-kontakten baktill. |
Mer om vad en redskaps-ECU gör och vad du ska kräva av den: ISOBUS ECU for implements (på engelska).
Vad "ISOBUS-förberedd" betyder i produktbladet
Mindre än det låter. ISO 11783 definierar inte "ISOBUS-förberedd" (på engelska "ISOBUS-ready"). Det kan betyda ett redskap som levereras med fungerande ECU och laddar upp sina skärmbilder till din terminal. Det kan också betyda ett redskap med en färdigdragen kabelstam för en ECU som du själv måste köpa till. Samma sak gäller traktorer: "ISOBUS-förberedd" kan betyda ett uttag baktill men ingen terminal i hytten.
Ställ två frågor. Ingår ECU:n, monterad? Vilka funktionaliteter stöds: UT, AUX-N, TC-BAS, TC-GEO, TC-SC? Artikeln om ISOBUS-redskap kontra redskap utan ISOBUS visar vad som skiljer i hytten.
Så ser du om din traktor har ISOBUS
Tre tecken, i den ordning du snabbast kan kontrollera dem:
- Ett runt 9-poligt uttag baktill. Titta nära lyften och hydraulkopplingarna, under ett lock. Inget uttag, ingen ISOBUS-anslutning för redskap.
- En ISOBUS- eller UT-meny på terminalen. Armstödsdisplayen eller hyttskärmen har en sida för redskap, ofta märkt med ISOBUS-logon. Ett uttag utan terminal låter redskapet prata med traktorn, men du får inte se redskapets skärmbilder.
- Produktbladet eller kompatibilitetslistan. Leta efter "ISOBUS", "ISO 11783", "UT" eller "AUX-N" i traktorns specifikation, eller slå upp modellen i terminaltillverkarens kompatibilitetslista.
Guiden om ISOBUS-kompatibilitet går igenom detaljerna märke för märke och vad varje saknad del kostar dig i funktion.
ISOBUS på olika traktormärken
Standarden ger samma kontakt och samma skärmprotokoll på John Deere, Fendt, Case IH, New Holland, CLAAS, Valtra, Massey Ferguson, Deutz-Fahr och Kubota. Terminalerna ser olika ut och menyerna heter olika saker, men ett ISOBUS-redskap laddar upp samma object pool till alla. Skillnaderna ligger i vilka funktionaliteter varje modell stöder och hur varje terminal lägger upp menyerna för AUX-N och Task Controller. Vill du kolla en viss kombination av traktor och redskap, kontrollera terminaltillverkarens kompatibilitetslista och redskapstillverkarens produktblad. Där står vilka funktionaliteter varje produkt har.
Vad du kan bygga till själv
ISOBUS är inte bara för redskap som hade det från fabrik. En relämodul som talar ISOBUS lägger egna reläutgångar på traktorns skärm och joystick: arbetsbelysning, roterande lyktor, solenoidventiler, riktningsventiler och små elmotorer. Modulen laddar upp sin egen object pool, så varje utgång syns som en namngiven knapp på terminalen och kan tilldelas en armstödsknapp via AUX-N.
Det är vad ISOBUS Block gör: 8 reläkanaler på 10 A vardera, styrda från Virtual Terminal och AUX-N-knappar. Modulen arbetar bara på VT- och AUX-N-sidan. Den deltar inte i Task Controllers dokumentation eller sektionsstyrning. Guiden om att eftermontera ISOBUS visar hur du på det här sättet får upp ett äldre redskap på traktorns skärm.
När något inte fungerar
De flesta ISOBUS-problem handlar om fyra saker: anslutningen, matningen, bussen eller att redskapet begär något som terminalen inte stöder. Redskapet dyker inte upp på skärmen, skärmen visar en gammal layout, en AUX-N-knapp gör ingenting. Börja med ISOBUS-felsökningsguiden. Visar terminalen en felkod förklarar guiden om ISOBUS-felkoder hur du läser den.
För tillverkare
Bygger du redskap och vill ha upp dem på traktorns skärm består jobbet av en ECU på maskinen, en object pool utformad för terminalen och tester mot riktiga traktorer. OEM-guiden till att göra ett redskap ISOBUS-förberett (på engelska) går igenom alternativen. Vill du hellre lämna ISOBUS-delen till någon annan? ETERVO Oy, företaget bakom ISOBUS Block, utvecklar och underhåller ECU-programvaran och terminalens skärmbilder åt redskapstillverkare. OEM-sidan beskriver det arbetet.
Vanliga frågor om ISOBUS
Vad står ISOBUS för?
ISOBUS är det vardagliga namnet på ISO 11783, den internationella standarden för seriell kommunikation mellan traktor och redskap. Det är mer en etikett än en strikt förkortning: "ISO" efter standardiseringsorganet och "BUS" efter datanätet. Ingen hos maskinhandlaren säger "uppfyller ISO 11783". Man säger ISOBUS.
Är ISOBUS samma sak som CAN bus?
Nej. CAN bus är kablaget och signaleringen som bär meddelandena. ISOBUS bygger på CAN och lägger till jordbrukets regler: hur redskapet laddar upp sina skärmbilder, hur knappar tilldelas, hur Task Controller fungerar och vilka kontakter som används. Varje ISOBUS-nät är ett CAN-nät. Men alla CAN-nät är inte ISOBUS.
Vad är en ISOBUS-traktor?
En ISOBUS-traktor har den yttre ISOBUS-kontakten baktill kopplad till traktorns nät och en terminal i hytten som kan visa redskapets skärmbilder. Många har också stöd för knapptilldelning med AUX-N och en eller flera Task Controller-funktionaliteter. En traktor med uttaget men utan terminal har bara ISOBUS till hälften.
Har alla nya traktorer ISOBUS?
Nej. ISOBUS är vanligt på mellanstora och stora traktorer och ingår ofta som standard där. På mindre traktorer och kompakttraktorer kan det vara ett tillval eller saknas helt. Även där det finns kan en modell ha stöd för terminalen men inte för Task Controller. Kontrollera produktbladet eller terminaltillverkarens kompatibilitetslista för just din modell.
Vad används ISOBUS till?
Till att köra redskap från traktorns egen skärm och egna knappar. Det gäller inställning och övervakning av spruta, press, gödselspridare eller såmaskin på terminalen, tilldelning av redskapets funktioner till joysticken, dokumentation av jobbdata samt automatisk sektionsstyrning och variabel giva där båda maskinerna klarar det. Du kan också lägga till egna reläutgångar, som arbetsbelysning och ventiler, på samma skärm.
Fungerar ISOBUS mellan olika märken?
Ja, det är hela syftet. Kontakten och skärmprotokollet är desamma för alla märken, så en självlastarvagn från Pöttinger kan köras från en Case IH-terminal och en Kuhn-spridare från en Fendt. Kompatibiliteten beror ändå på funktionaliteterna: kräver redskapet TC-SC och traktorn saknar det fungerar inte sektionsstyrningen. Terminaltillverkarens kompatibilitetslista och redskapstillverkarens produktblad visar vilka funktionaliteter varje sida stöder.
Behöver du en ISOBUS-relämodul för solenoider, arbetsbelysning eller hydraulventiler? ISOBUS Block ger dig 8 reläutgångar som du styr direkt från traktorns Virtual Terminal.