Kort sagt: ISOBUS Task Controller är den del av systemet som dokumenterar vad ett redskap har gjort och, med hjälp av positionen, talar om för det vad det ska göra. Den körs oftast som programvara i traktorns terminal. TC-BAS dokumenterar totalvärden, TC-GEO dokumenterar och styr efter position, och TC-SC slår av och på sektioner. Både terminalen och redskapet måste ha stöd för samma funktion, och jobben flyttas mellan terminalen och gårdskontoret som ISOXML-filer.
Task Controller är dokumentationssidan av ISOBUS. Virtual Terminal visar dig redskapet. Task Controller för bok: hur många hektar, hur mycket produkt och var den hamnade. Här går vi igenom vad varje funktion betyder i ett produktblad och hur du kontrollerar vad dina maskiner har.
Vad ISOBUS Task Controller gör
Task Controller definieras i ISO 11783-10, den del av standarden som handlar om jobbhantering och datautbyte med gårdens program. Guiden till ISO 11783:s delar visar var den hör hemma bland de övriga 13 delarna.
Det är en funktion, inte en låda. På de flesta traktorer körs den inne i terminalen, bredvid Virtual Terminal. Den har två uppgifter: dokumentera det som redskapet rapporterar under ett jobb, och styra redskapet genom att skicka tillbaka värden, till exempel en börgiva eller kommandon för att slå av och på sektioner.
Task Controller jämfört med Virtual Terminal
| Virtual Terminal (VT) | Task Controller (TC) | |
|---|---|---|
| Vad den gör | Ritar upp redskapets skärmbilder och knappar | Dokumenterar arbetet och skickar börvärden |
| Vad redskapet skickar | Sin object pool: skärmbilder, knappar, ikoner | Sin enhetsbeskrivning: delar, geometri, loggbara värden |
| Standard | ISO 11783-6 | ISO 11783-10 |
En terminal kan ha en fullständig VT och ingen Task Controller alls. VT-sidan förklaras i guiden om Virtual Terminal.
TC-BAS, TC-GEO och TC-SC på vanlig svenska
Produktbladen delar upp Task Controller i tre funktioner. Var och en är ett eget ja eller nej, både på terminalen och på redskapet.
TC-BAS: totalvärden
TC-BAS är grundnivån. Redskapet har räknare för till exempel bearbetad areal, utbringad mängd och arbetstid. Task Controller samlar in totalerna och sparar dem på det jobb som pågår. Du får en rad per skifte: hektar, produkt, timmar. Ingen karta, och ingen GPS behövs.
TC-GEO: efter position
TC-GEO lägger till positionen. Task Controller märker varje loggat värde med var maskinen befann sig, så att du får en karta över utförd giva i stället för en enda total. Det fungerar också åt andra hållet: en styrfil läses in, och Task Controller skickar en börgiva till redskapet som ändras när du kör över zonerna. Det är variabel giva. Det kräver en GPS-mottagare som matar Task Controller.
TC-SC: sektioner
TC-SC slår av och på redskapets sektioner utifrån positionen, så att en spruta eller en såmaskin inte dubbelbehandlar mark som redan är körd. Det är en egen funktion, skild från TC-GEO, kräver GPS och stöd i båda ändarna och beskrivs närmare i ISOBUS-sektionsstyrning förklarad.
Sammanfattning
| Funktion | Dokumenterar | Styr | Kräver GPS | Typisk användning |
|---|---|---|---|---|
| TC-BAS | Totalvärden per jobb: areal, produkt, tid | Ingenting | Nej | Jobbdokumentation, fakturering för maskinstationer |
| TC-GEO | Värden efter position: kartor över utförd giva | Giva enligt styrfil | Ja | Variabel giva vid spridning, sådd och sprutning |
| TC-SC | Ingenting på egen hand; loggningen kommer från TC-BAS eller TC-GEO | Sektioner av och på efter position | Ja | Överlappsstyrning på vändtegar och i kilar |
Vad redskapet måste bidra med
Task Controller vet ingenting om ett redskap förrän redskapet beskriver sig självt. När det ansluts skickar redskapets ECU en enhetsbeskrivning, DDOP (device description object pool). Den listar:
- Maskinens delar. Själva redskapet, bommen eller behållaren och varje sektion.
- Geometrin. Arbetsbredd, sektionsbredder och var varje del sitter i förhållande till maskinens referenspunkt. TC-GEO och TC-SC behöver det här för att placera data och sektioner rätt.
- Vad det kan logga och ta emot. Varje värde namnges med en DDI (data dictionary identifier) ur ISOBUS-standardens dataordbok, ISO 11783-11. Det är tack vare DDI som en spridare från en tillverkare och en terminal från en annan är överens om att ett tal betyder "verklig giva" i en bestämd enhet.
DDOP gör för Task Controller vad object poolen gör för terminalen; båda termerna finns i ISOBUS-ordlistan. Redskapet behöver alltså en ECU som kör en Task Controller-klient. En spruta med vanliga sektionsventiler och en manöverbox har ingen ECU och ingenting att rapportera. Vad en sådan styrenhet innebär när en maskin behöver en beskrivs i ISOBUS ECU for implements (på engelska).
ISOXML: så flyttas jobbdata
Jobbdata går mellan gårdskontoret och terminalen som ISOXML, filformatet som definieras i ISO 11783-10. Huvudfilen heter TASKDATA.XML och ligger i en mapp som heter TASKDATA, oftast på ett USB-minne. Många terminaler kan också föra över data trådlöst via tillverkarens egen onlinetjänst.
Växtodlingsprogrammet skriver jobben, föraren väljer ett jobb på terminalen och Task Controller loggar det, och de färdiga jobben går tillbaka till växtodlingsprogrammet. Så här ser innehållet ut:
| Del | Vad det är |
|---|---|
| Jobb (task) | Ett jobb: det här skiftet, den här produkten, den här maskinen, med start och slut |
| Skifte | Skiftets namn och gränsen, om en sådan har ritats |
| Produkt | Det som ska ut, till exempel ett gödselmedel eller en utsädessort |
| Styrfil | Ett rutnät med börgivor över skiftet, för TC-GEO |
| Loggar | Dokumenterade värden över tid, med position där TC-GEO är aktiv, sparade i loggfiler bredvid XML-filen |
Standarden låser formatet, men terminalerna skiljer sig åt i vilka delar av filen de läser. Testa ett skifte hela vägen, från program till terminal och tillbaka, innan säsongen.
Har du det? Så kontrollerar du
Båda sidor måste ha stöd för samma funktion. En terminal med TC-GEO och ett redskap med bara TC-BAS ger dig bara totalvärden.
- Terminalen. Leta efter TC-BAS, TC-GEO och TC-SC i produktbladet eller broschyren. På själva terminalen listar inställnings- eller infoskärmen oftast de installerade funktionerna och licenserna. Task Controller-funktioner är ofta en licens som kostar extra. ISOBUS-terminaler och lösningar jämför inbyggda och fristående terminaler.
- Redskapet. Läs redskapets produktblad eller instruktionsbok. Har redskapets ECU en Task Controller-klient visas redskapet oftast på terminalens Task Controller-skärm när det är inkopplat.
När du inte behöver någon Task Controller
Enkla till- och frånfunktioner har ingenting att logga. En arbetslampa, en riktningsventil eller en fällfunktion är antingen på eller av: ingen giva, ingen produkt, ingen sektionsgeometri. Behöver du bara bearbetade hektar kanske traktorns egen arealräknare redan räcker.
ISOBUS Block och Task Controller
ISOBUS Block är ingen Task Controller-klient. Den har ingen TC-BAS, ingen TC-GEO, ingen TC-SC och ingen GPS-ingång. Den talar bara VT och AUX-N: dess knappar visas på traktorns skärm, varje knapp slår till en reläkanal, CH1 till CH8, i läge TOG eller MOM, och du kan tilldela knapparna till joystick- eller armstödsknappar.
En reläkanal som du slår till från skärmen eller med en AUX-N-knapp slås till av dig, inte av en karta. Det passar laster som inte har något att dokumentera: arbetsbelysning, riktningsventiler, roterande lyktor.
Vill du ändå veta när en påslagen funktion var i arbete kan traktorn ofta räkna det. Många traktorer har en ingång för arbetssignal till sin egen arealräknare, och en reläkanal kan mata den. Se trigga traktorns arealräknare med ISOBUS Block.
Vanliga frågor
Vad gör en ISOBUS Task Controller?
Den dokumenterar vad ett redskap gjorde under ett jobb och kan skicka börvärden till det. TC-BAS sparar totalvärden, TC-GEO sparar värden efter position och kör styrfiler, och TC-SC slår av och på sektioner efter position.
Vad är skillnaden mellan TC-BAS, TC-GEO och TC-SC?
TC-BAS dokumenterar totalvärden per jobb och kräver ingen GPS. TC-GEO lägger till position, så att du får kartor över utförd giva och variabel giva från en styrfil. TC-SC slår av och på sektioner automatiskt för att undvika överlapp. Varje funktion är fristående, och både terminalen och redskapet måste ha stöd för den du vill använda.
Vad är ISOXML?
ISOXML är filformatet för ISOBUS-jobbdata och definieras i ISO 11783-10. Växtodlingsprogrammet skriver jobb, skiften, produkter och styrfiler till en TASKDATA.XML-fil. Terminalen kör jobben och resultaten kommer tillbaka i samma format, på ett USB-minne eller trådlöst.
Sitter Task Controller i traktorn eller i redskapet?
Task Controller sitter på traktorsidan, oftast som programvara i terminalen. Redskapet har en Task Controller-klient i sin egen ECU. Klienten beskriver redskapet för Task Controller, rapporterar värden och tar emot kommandon.
Behöver jag en Task Controller för sektionsstyrning?
Ja. Automatisk sektionsstyrning via ISOBUS är Task Controller-funktionen TC-SC. Den kräver också en GPS-mottagare och ett redskap vars ECU har stöd för TC-SC. Att slå av och på sektioner för hand med knappar kräver ingen Task Controller.
Har alla ISOBUS-redskap stöd för Task Controller?
Nej. Ett redskap kan ha ett fullständigt Virtual Terminal-gränssnitt och ingen Task Controller-klient. Enkla redskap med till- och frånfunktioner, och tilläggsenheter som relämoduler, har ingenting att logga. Leta efter TC-BAS, TC-GEO eller TC-SC i redskapets produktblad.
Behöver du en ISOBUS-relämodul för solenoider, arbetsbelysning eller hydraulventiler? ISOBUS Block ger dig 8 reläutgångar som du styr direkt från traktorns Virtual Terminal.